
tattvanI draShTi vinA lokoe em ne em tyAganA gADAn hAnkI dIdhA chhe, are! tattvanirNayanI darakAr paN karatA
nathI. parantu tattvanA nirNay vagar koI rIte janma–maraNano ant Ave tem nathI. tattvanA nirNay vagar sAcho
tyAg to hoy nahi eTale te tyAg paN bojArUp lAge.
upAdAn bhegAn thaIne koI ek trIjI avasthA thAy chhe–em nathI. upAdAnanI avasthA judI ne nimittanI
avasthA judI. nimittane kAraNe upAdAnamAn kAI prabhAv paDato nathI, upAdAnamAn teno abhAv chhe. samay
samayanun upAdAn svAdhIn–svayamsiddha chhe. aho! AvI svatantratAnI vAt lokone anantakALathI beThI nathI,
ne parAdhInatA mAnIne rakhaDI rahyA chhe. upAdAnanI svAdhInatAno jene nirNay nathI tene samyagdarshan
pAmavAnI yogyatA nathI.
rAg nathI. jem upAdAnamAn ‘paryAyanI lAyakAt’ evo ek prakAr chhe tem samyagdarshanamAn ‘AtmAnA
abhed svabhAvano Ashray’ evo ek ja prakAr chhe. dev–guru–shAstra vagere par nimittanA AshrayathI
samyagdarshan thAy –e vAt to dUr rahI, parantu potAnA AtmAnA guN–guNInA bhed pADIne lakShamAn letAn
paN samyagdarshan thatun nathI, bhedanA Ashraye abhed AtmAno nirvikalpa anubhav thato nathI, jo bhedanA
Ashraye lAbh mAne to mithyAtva thAy chhe. ‘hun gnAn chhun–hun darshan chhun, hun chAritra chhun athavA hun anant guNano
pinD akhanD AtmA chhun’–e pramANe shubhavikalpa karIne te vikalparUp vyavahArane ja je anubhave chhe paN
vikalpa toDIne abhed AtmAne nathI anubhavato te paN mithyAdraShTi ja chhe. samakitIne tevo vikalpa Ave
paN tenI draShTi potAnA bhUtArthasvabhAv upar chhe, vikalpa ane svabhAv vachche tene bhed paDI gayo chhe,
bhUtArthasvabhAvanI nirvikalpa draShTi (–nirvikalpa pratIti) tene sadAy varte chhe. juo, A dharmAtmAnI
anrtadraShTi! AvI draShTi pragaTayA vinA dharmanI sharUAt thAy nahIn.