
r̥uṣhabhadev badhā rājāomān sauthī shreṣhṭha rājā chhe em svīkārīne nābhirājā vagere moṭā
moṭā rājāoe ek sāthe abhiṣhek karyo, temaj ayodhyānā prajājanoe paṇ
sarayūnadīnun jaḷ bharīne bhagavānanā charaṇono abhiṣhek karyo. bharatakṣhetranā
vyantaradevonā īndroe (māgadhadev vageree) paṇ ‘ā bhagavān amārā deshanā svāmī
chhe’ em samajīne prītithī abhiṣhek karyo; abhiṣhek pachhī svargalokathī lāvelā
vastrābhūṣhaṇ paherāvyā, ane nābhirājāe potānā mastak parano mahāmugaṭ utārīne
bhagavānanā mastake paherāvyo; ne īndre ‘ānand’ nāmanā nāṭakavaḍe potāno ānand
vyakta karyo.
(eṭale ke navīn vastunī prāpti tathā maḷelī vastunun rakṣhaṇ–tenī) vyavasthā karī; ne
‘hā! mā! tathā dhik’ evā daṇḍanī vyavasthā karī. tathā hari (harivansh) akampan
(nāthavansh) kāshyap (ugravansh) ane somaprabh (kuruvansh)–e chār kṣhatriyone
mahāmāṇḍalik rājā banāvyā, ne, temanī nīche bījā chār hajār rājāo hatā. bhagavāne
potānā putrone paṇ yathāyogya mahel, savārī vagere sampatti āpī. te vakhate bhagavāne
lokone sheraḍīnārasano (īkṣhu–rasano) saṅgrah karavānun kahyun tethī teo īkṣhvāku kahevāyā.
mokalato hato.–ā sansāramān puṇyathī shun prāpta nathī thatun? puṇya vagar sukhasāmagrī
maḷatī nathī. dān, sanyam, kṣhamā, santoṣh vagere shubh cheṣhṭāvaḍe puṇyanī prāpti thāy chhe.
sansāramān tīrthaṅkarapad sudhīnā uttam padanī prāpti puṇya vaḍe ja thāy chhe. he paṇḍitajano!
shreṣhṭha sukhanī prāpti arthe tame dharmanun sevan karo. vāstavik sukhanī prāpti thavī te dharmanun
ja phaḷ chhe. he subuddhimān! tame sukh chāhatā ho to shreṣhṭha munione bhaktithī dān do,
tīrthaṅkarone namaskār karīne temanī pūjā karo, shīl–vratonun pālan karo ane parvanā
divasomān upavāsādi karo, shāstrasvādhyāy karo...sādharmīnī sevā karo.