
tattvanī draṣhṭi vinā lokoe em ne em tyāganā gāḍān hāṅkī dīdhā chhe, are! tattvanirṇayanī darakār paṇ karatā
nathī. parantu tattvanā nirṇay vagar koī rīte janma–maraṇano ant āve tem nathī. tattvanā nirṇay vagar sācho
tyāg to hoy nahi eṭale te tyāg paṇ bojārūp lāge.
upādān bhegān thaīne koī ek trījī avasthā thāy chhe–em nathī. upādānanī avasthā judī ne nimittanī
avasthā judī. nimittane kāraṇe upādānamān kāī prabhāv paḍato nathī, upādānamān teno abhāv chhe. samay
samayanun upādān svādhīn–svayansiddha chhe. aho! āvī svatantratānī vāt lokone anantakāḷathī beṭhī nathī,
ne parādhīnatā mānīne rakhaḍī rahyā chhe. upādānanī svādhīnatāno jene nirṇay nathī tene samyagdarshan
pāmavānī yogyatā nathī.
rāg nathī. jem upādānamān ‘paryāyanī lāyakāt’ evo ek prakār chhe tem samyagdarshanamān ‘ātmānā
abhed svabhāvano āshray’ evo ek ja prakār chhe. dev–guru–shāstra vagere par nimittanā āshrayathī
samyagdarshan thāy –e vāt to dūr rahī, parantu potānā ātmānā guṇ–guṇīnā bhed pāḍīne lakṣhamān letān
paṇ samyagdarshan thatun nathī, bhedanā āshraye abhed ātmāno nirvikalpa anubhav thato nathī, jo bhedanā
āshraye lābh māne to mithyātva thāy chhe. ‘hun gnān chhun–hun darshan chhun, hun chāritra chhun athavā hun anant guṇano
piṇḍ akhaṇḍ ātmā chhun’–e pramāṇe shubhavikalpa karīne te vikalparūp vyavahārane ja je anubhave chhe paṇ
vikalpa toḍīne abhed ātmāne nathī anubhavato te paṇ mithyādraṣhṭi ja chhe. samakitīne tevo vikalpa āve
paṇ tenī draṣhṭi potānā bhūtārthasvabhāv upar chhe, vikalpa ane svabhāv vachche tene bhed paḍī gayo chhe,
bhūtārthasvabhāvanī nirvikalpa draṣhṭi (–nirvikalpa pratīti) tene sadāy varte chhe. juo, ā dharmātmānī
anrtadraṣhṭi! āvī draṣhṭi pragaṭayā vinā dharmanī sharūāt thāy nahīn.