कर्माशेषं न च न च पुनर्ध्यानकं तच्चतुष्कम् ।
काचिन्मुक्ति र्भवति वचसां मानसानां च दूरम् ।।३०१।।
भगवतः सिद्धस्य स्वभावगुणस्वरूपाख्यानमेतत् ।
निरवशेषेणान्तर्मुखाकारस्वात्माश्रयनिश्चयपरमशुक्लध्यानबलेन ज्ञानावरणाद्यष्टविध- कर्मविलये जाते ततो भगवतः सिद्धपरमेष्ठिनः केवलज्ञानकेवलदर्शनकेवलवीर्य-
[shlokArtha — ] je nirvANamAn sthit chhe, jeNe pAparUpI andhakAranA samUhano nAsh karyo chhe ane je vishuddha chhe, temAn ( – te paramabrahmamAn) asheSh (samasta) karma nathI tem ja pelAn chAr dhyAno nathI. te siddharUp bhagavAn gnAnapunj paramabrahmamAn koI evI mukti chhe ke je vachan ne manathI dUr chhe. 301.
anvayArtha — [केवलज्ञानं] (siddhabhagavAnane) kevaLagnAn, [केवलद्रष्टिः] kevaLadarshan, [केवलसौख्यं च] kevaLasukh, [केवलं वीर्यम्] kevaLavIrya, [अमूर्तत्वम्] amUrtatva, [अस्तित्वं] astitva ane [सप्रदेशत्वम्] sapradeshatva [विद्यते] hoy chhe.
TIkA — A, bhagavAn siddhanA svabhAvaguNonA svarUpanun kathan chhe.
niravasheShapaNe antarmukhAkAr ( – sarvathA antarmukh jenun svarUp chhe evA), svAtmAshrit nishchay-paramashukladhyAnanA baLathI gnAnAvaraNAdi ATh prakAranAn karmono vilay thatAn, te kAraNe