bhāvārthaḥ — vātsalyaguṇamān dharmānurāg pradhān hoy chhe.
dharmātmāpuruṣhomān jene utkr̥uṣhṭapaṇe bhakti – anurāg hoy, teomān
priyavachan sahit je pravarte, temanān bhojan – gaman – āgaman ādi
kriyāmān anuchar jevo banī je pravarte tathā gāy – vāchharaḍā jevī prīti
rākhe tene vātsalyaguṇ hoy chhe.
have prabhāvanāguṇ kahe chheḥ —
जो दसभेयं धम्मं भव्वजणाणं पयासदे विमलं ।
अप्पाणं पि पयासदि णाणेण पहावणा तस्स ।।४२२।।
यः दशभेदं धर्मं भव्यजनानां प्रकाशयति विमलम् ।
आत्मानं अपि प्रकाशयति ज्ञानेन प्रभावना तस्य ।।४२२।।
arthaḥ — je samyagdraṣhṭi, bhavyajīvonī pāse potānā gnān dvārā
dashabhedarūp dharmane pragaṭ kare, tathā potānā ātmāne paṇ dashaprakārarūp
dharmathī prakāshit kare tene prabhāvanāguṇ hoy chhe.
bhāvārthaḥ — dharmane vikhyāt karavo te prabhāvanāguṇ chhe, tyān
upadeshādikathī to paramān dharmane pragaṭ kare tathā potānā ātmāne paṇ
dashavidhadharmanā aṅgīkārathī karmakalaṅkarahit prakāshit kare tene prabhāvanāguṇ
hoy chhe.
जिणसासणमाहप्पं बहुविहजुत्तीहिं जो पयासेदि ।
तह तिव्वेण तवेण य पहावणा णिम्मला तस्स ।।४२३।।
जिनशासनमाहात्म्यं बहुविधयुक्तिभिः यः प्रकाशयति ।
तथा तीव्रेण तपसा च प्रभावना निर्मला तस्य ।।४२३।।
arthaḥ — je samyagdraṣhṭipuruṣh, potānā gnānabaḷathī anek prakāranī
yuktipūrvak vādijanonun nirākaraṇ karī tathā nyāy, vyākaraṇ, chhand,
alaṅkār ane sāhityavidyāthī vaktāpaṇā vā shāstrarachanā – dvārā anek
dharmānuprekṣhā ]
[ 243