shāstro tathā pravachan grantho vagere prakashit karavāmān āve chhe te paikīnun ā ek nūtan prakāshan chhe.
ā granthanun sundar mudraṇ karī āpavā badal ‘kahān mudraṇālay’nā malik shrī gnānachandajī jainano ābhār mānīe chhīe.
tattvagnān temaj vairāgyarasathī bharapūr ā pavitra granthanun ātmārthanā lakṣhe ūṇḍun avagāhan karīne mumukṣhu jīvo gnānavairāgyarasabhīnī bhagavatī sādhanā prāpta karo! – e ja, prakāshananā shubhāvasare maṅgaḷ bhāvanā.
dīpāvalī-parva, vi. san. 2043 (mahāvīr-nirvāṇ din)
prathamāvr̥utti ane dvitīyāvr̥utti ati alpa samayamān vechāṇ thaī jatān, āpaṇā param tāraṇahār pū. sadgurudevashrī kānajīsvāmīnā atishay prabhāvanā udaye ane pū. bhagavatīmātā champābenanī pavitra chhatrachhāyānā prabhāve ātmārthī jīvomān jāgr̥ut thayel ātmārthatāne līdhe ā vairāgyavardhak ane ātmārthapoṣhak shāstranī vadhu māṅg thatān ā shāstra pharīthī prathamāvr̥utti pramāṇe ja chhāpavāmān āve chhe.
shrutapañchamī parva vīr. ni.san. 2533