संभावयामि तदहं पुनरेकमेकम् ।
मुक्ति स्पृहस्य भवशर्मणि निःस्पृहस्य ।।२३७।।
इति सुकविजनपयोजमित्रपंचेन्द्रियप्रसरवर्जितगात्रमात्रपरिग्रहश्रीपद्मप्रभमलधारिदेवविरचितायां
नियमसारव्याख्यायां तात्पर्यवृत्तौ परमभक्त्यधिकारो दशमः श्रुतस्कन्धः ।।
je yatio yatna kare chhe, teo kharekhar jīvanmukta thāy chhe, bījāo nahi. 236.
[shlokārthaḥ — ] je paramātmatattva (rāgadveṣhādi) dvandvamān rahelun nathī ane anagh (nirdoṣh, maḷ rahit) chhe, te kevaḷ ekanī hun pharīpharīne sambhāvanā (samyak bhāvanā) karun chhun. muktinī spr̥uhāvāḷā ane bhavanā sukh pratye niḥspr̥uh evā mane ā lokamān pelā anyapadārthasamūhothī shun phaḷ chhe? 237.
ā rīte, sukavijanarūpī kamaḷone māṭe jeo sūrya samān chhe ane pāñch indriyonā phelāv rahit dehamātra jemane parigrah hato evā shrī padmaprabhamaladhāridev vaḍe rachāyelī niyamasāranī tātparyavr̥utti nāmanī ṭīkāmān (arthāt shrīmadbhagavatkundakundāchāryadevapraṇīt shrī niyamasār paramāgamanī nirgranth munirāj shrī padmaprabhamaladhāridevavirachit tātparyavr̥utti nāmanī ṭīkāmān) param-bhakti adhikār nāmano dashamo shrutaskandh samāpta thayo.
276 ]niyamasār