निमित्तम् । योगो वाङ्मनःकायकर्मवर्गणालम्बन आत्मप्रदेशपरिस्पन्दः । बन्धस्तु कर्म- पुद्गलानां विशिष्टशक्ति परिणामेनावस्थानम् । स पुनर्जीवभावनिमित्तः । जीवभावः पुना रतिरागद्वेषमोहयुतः, मोहनीयविपाकसम्पादितविकार इत्यर्थः । तदत्र पुद्गलानां ग्रहण-
anvayArtha — [ योगनिमित्तं ग्रहणम् ] grahaNanun ( – karmagrahaNanun) nimitta yog chhe; [ योगः मनोवचनकायसंभूतः ] yog manavachanakAyajanit (Atmapradeshaparispand) chhe. [ भावनिमित्तः बन्धः ] bandhanun nimitta bhAv chhe; [ भावः रतिरागद्वेषमोहयुतः ] bhAv ratirAgadveShamohathI yukta (AtmapariNAm) chhe.
grahaN eTale karmapudgalono jIvapradeshavartI ( – jIvanA pradeshonI sAthe ek kShetre rahelA) karmaskandhomAn pravesh; tenun nimitta yog chhe. yog eTale vachanavargaNA, manovargaNA, kAyavargaNA ane karmavargaNAnun jemAn Alamban hoy chhe evo Atmapradeshono parispand (arthAt jIvanA pradeshonun kampan).
bandh eTale karmapudgalonun vishiShTa shaktirUp pariNAm sahit sthit rahevun te (arthAt karmapudgalonun amuk anubhAgarUp shakti sahit amuk kAL sudhI Takavun te); tenun nimitta jIvabhAv chhe. jIvabhAv ratirAgadveShamohayukta (pariNAm) chhe arthAt mohanIyanA vipAkathI utpanna thato vikAr chhe.