विषयानभिपतद्भिरसमीचीनवृत्तितामनुभवन्नुपरुद्धशक्तिसारेणापि ज्ञानदर्शनवीर्यात्मकेन निश्चय- कारणतामुपागतेन स्वभावेन परिणममानः स्वयमेवायमात्मा सुखतामापद्यते । शरीरं त्वचेतन- त्वादेव सुखत्वपरिणतेर्निश्चयकारणतामनुपगच्छन्न जातु सुखतामुपढौकत इति ।।६५।।
एगंतेण हि देहो सुहं ण देहिस्स कुणदि सग्गे वा ।
विसयवसेण दु सोक्खं दुक्खं वा हवदि सयमादा ।।६६।।
फासेहिं समस्सिदे स्पर्शनादीन्द्रियरहितशुद्धात्मतत्त्वविलक्षणैः स्पर्शनादिभिरिन्द्रियैः समाश्रितान् सम्यक्
प्राप्यान् ग्राह्यान्, इत्थंभूतान् विषयान् प्राप्य । स कः । अप्पा आत्मा कर्ता । किंविशिष्टः । सहावेण
परिणममाणो अनन्तसुखोपादानभूतशुद्धात्मस्वभावविपरीतेनाशुद्धसुखोपादानभूतेनाशुद्धात्मस्वभावेन
परिणममानः । इत्थंभूतः सन् सयमेव सुहं स्वयमेवेन्द्रियसुखं भवति परिणमति । ण हवदि देहो देहः
viṣhayo taraph dhasatī indriyo vaḍe 1asamīchīn -pariṇatipaṇun anubhavato hovāthī, 2jenī shaktinī utkr̥uṣhṭatā ( – param shuddhatā) rokāī gaī chhe evā paṇ (potānā) gnānadarshan- vīryātmak svabhāve — ke je (sukhanā) nishchay -kāraṇarūp chhe — pariṇamato thako svayamev ā ātmā sukhapaṇāne pāme chhe ( – sukharūp thāy chhe); ane sharīr to achetan ja hovāthī sukhatvapariṇatinun nishchay -kāraṇ nahi thatun thakun jarāy sukhapaṇāne pāmatun nathī.
bhāvārthaḥ — sasharīr avasthāmān paṇ ātmā ja sukharūp ( – indriyasukharūp) pariṇatie pariṇame chhe, deh nahi; tethī tyāre paṇ ( – sasharīr avasthāmān paṇ) sukhanun nishchay kāraṇ ātmā ja chhe arthāt indriyasukhanun paṇ vāstavik kāraṇ ātmāno ja ashuddha svabhāv chhe. ashuddha svabhāve pariṇamato ātmā ja svayamev indriyasukharūp thāy chhe. temān deh kāraṇ nathī; kāraṇ ke sukharūp pariṇati ane deh taddan bhinna hovāne līdhe sukhane ane dehane nishchayathī kāryakāraṇapaṇun bilakul nathī. 65.
have ā ja vātane draḍh kare chheḥ —
114pravachanasār[ bhagavānashrīkundakund-
1. asamīchīn = asamyak; aṭhīk; ayogya.
2. indriyasukharūpe pariṇamanār ātmāne gnānadarshanavīryātmak svabhāvanī utkr̥uṣhṭa shakti rokāī gaī chhe
arthāt svabhāv ashuddha thayo chhe.