indriyasukhabhājaneṣhu hi pradhānā divaukasaḥ . teṣhāmapi svābhāvikan na khalu sukhamasti, pratyut teṣhān svābhāvikan duḥkhamevāvalokyate, yataste pañchendriyātmakasharīrapishāchapīḍayā paravashā bhr̥uguprapātasthānīyān manognaviṣhayānabhipatanti ..71..
athaivamindriyasukhasya duḥkhatāyān yuktyāvatāritāyāmindriyasukhasādhanībhūtapuṇyanirvartak- shubhopayogasya duḥkhasādhanībhūtapāpanirvartakāshubhopayogavisheṣhādavisheṣhatvamavatārayati — ṇaraṇārayatiriyasurā bhajanti jadi dehasambhavan dukkhan .
sthānīyamahāraṇye mithyātvādikumārge naṣhṭaḥ san mr̥utyusthānīyahastibhayenāyuṣhkarmasthānīye sāṭikavisheṣhe
shuklakr̥iṣhṇapakṣhasthānīyashuklakr̥iṣhṇamūṣhakadvayachhedyamānamūle vyādhisthānīyamadhumakṣhikāveṣhṭite lagnastenaiv
ṭīkā : — indriyasukhake bhājanommen pradhān dev hain; unake bhī vāstavamen svābhāvik sukh nahīn hai, ulaṭā unake svābhāvik duḥkh hī dekhā jātā hai; kyoṅki ve pañchendriyātmak sharīrarūpī pishāchakī pīṛāse paravash honese 1bhr̥uguprapātake samān manogna viṣhayoṅkī or daunṛate hai ..71..
isaprakār yuktipūrvak indriyasukhako duḥkharūp pragaṭ karake, ab indriyasukhake sādhanabhūt puṇyako utpanna karanevāle shubhopayogakī, duḥkhake sādhanabhūt pāpako utpanna karanevāle ashubhopayogase avisheṣhatā pragaṭ karate hain : —
anvayārtha : – [naranārakatiryaksurāḥ ] manuṣhya, nārakī, tiryañch aur dev ( – sabhī) [yadi ] yadi [dehasambhavan ] dehotpanna [duḥkhan ] duḥkhako [bhajanti ] anubhav karate hain, [jīvānān ] to jīvoṅkā [saḥ upayogaḥ ] vah (shuddhopayogase vilakṣhaṇ -ashuddha) upayog [shubhaḥ vā ashubhaḥ ] shubh aur ashubh — do prakārakā [kathan bhavati ] kaise hai ? (arthāt nahīn hai )..72..
tiryañch -nārak -sur -naro jo dehagat duḥkh anubhave, to jīvano upayog e shubh ne ashubh kaī rīt chhe ?. 72.
1. bhr̥uguprapāt = atyant duḥkhase ghabarākar ātmaghāt karaneke liye parvatake nirādhār uchcha shikharase giranā . (bhr̥ugu = parvatakā nirādhār uchchasthān – shikhar; prapāt = giranā)