kahAnajainashAstramALA ]
यदा त्वाबालगोपालमेव सकलकालमेव स्वयमेवानुभूयमानेऽपि भगवत्यनुभूत्यात्म- न्यात्मन्यनादिबन्धवशात् परैः सममेकत्वाध्यवसायेन विमूढस्यायमहमनुभूतिरित्यात्मज्ञानं नोत्प्लवते, तदभावादज्ञातखरशृङ्गश्रद्धानसमानत्वात् श्रद्धानमपि नोत्प्लवते, तदा समस्तभावान्तरविवेकेन निःशङ्कमवस्थातुमशक्यत्वादात्मानुचरणमनुत्प्लवमानं नात्मानं साधयतीति साध्यसिद्धेरन्यथानुपपत्तिः ।
अपतितमिदमात्मज्योतिरुद्गच्छदच्छम् ।
न खलु न खलु यस्मादन्यथा साध्यसिद्धिः ।।२०।।
parantu jyAre Avo anubhUtisvarUp bhagavAn AtmA AbALagopAL saune sadAkAL pote ja anubhavamAn Avato hovA chhatAn paN anAdi bandhanA vashe par (dravyo) sAthe ekapaNAnA nishchayathI mUDh je agnAnI tene ‘A anubhUti chhe te ja hun chhun’ evun AtmagnAn uday thatun nathI ane tenA abhAvane lIdhe, nahi jANelAnun shraddhAn gadheDAnAn shingaDAnnA shraddhAn samAn hovAthI, shraddhAn paN uday thatun nathI tyAre samasta anyabhAvonA bhed vaDe AtmAmAn nishank TharavAnA asamarthapaNAne lIdhe AtmAnun AcharaN uday nahi thavAthI AtmAne sAdhatun nathI. Am sAdhya AtmAnI siddhinI anyathA anupapatti chhe.
bhAvArtha — sAdhya AtmAnI siddhi darshan-gnAn-chAritrathI ja chhe, bIjI rIte nathI. kAraN ke — pahelAn to AtmAne jANe ke A jANanAro anubhavamAn Ave chhe te hun chhun. tyAr bAd tenI pratItirUp shraddhAn thAy; vinA jANye shraddhAn konun? pachhI samasta anyabhAvothI bhed karIne potAmAn sthir thAy. — e pramANe siddhi chhe. paN jo jANe ja nahi, to shraddhAn paN na thaI shake; to sthiratA shAmAn kare? tethI bIjI rIte siddhi nathI evo nishchay chhe.
have A ja arthanun kaLasharUp kAvya kahe chhe —
shlokArtha — AchArya kahe chhe ke [अनन्तचैतन्यचिह्नं] anant (avinashvar) chaitanya jenun chihna chhe evI [इदम् आत्मज्योतिः] A Atmajyotine [सततम् अनुभवामः] ame nirantar anubhavIe chhIe [यस्मात्] kAraN ke [अन्यथा साध्यसिद्धिः न खलु न खलु] tenA anubhav vinA anya rIte sAdhya AtmAnI siddhi nathI. kevI chhe Atmajyoti? [कथम् अपि