arthaḥ — je mahāmuni pūjāādimān to nirapekṣha chhe arthāt
potānān pūjā – māhātmya ādine ichchhatā nathī, sansār – dehabhogathī
virakta chhe, svādhyāy dhyānādi antaraṅgatapamān pravīṇ chhe arthāt dhyān
– adhyayanano nirantar abhyās rākhe chhe, upashamashīl arthāt
mandakaṣhāyarūp shāntapariṇām ja chhe svabhāv jeno tathā je mahāparākramī
ane kṣhamādi pariṇām yukta chhe evā mahāmuni masāṇabhūmimān,
gahanavanamān, jyān lokanī āv – jāv na hoy evā nirjanasthānamān,
mahā bhayānak gahan vanamān tathā anya paṇ evā ekāntasthānamān rahe
chhe tene nishchayathī ā viviktashaiyāsanatap hoy chhe.
bhāvārthaḥ — mahāmuni viviktashaiyāsanatap kare chhe. tyān evā
ekāntasthānamān teo sūve – bese chhe ke jyān chittamān kṣhobh karavāvāḷā
koī paṇ padārtho na hoy, evān sūnān ghar, giriguphā, vr̥ukṣhanān kotar,
gr̥uhasthoe pote banāvelā udyān – vastikādik, devamandir tathā
masāṇabhūmi ityādi ekāntasthān hoy tyān dhyān-adhyayan kare chhe,
kāraṇ ke teo dehathī to nirmamatva chhe, viṣhayothī virakta chhe ane
potānā ātmasvarūpamān anurakta chhe. evā muni viviktashaiyāsanatap
sanyukta chhe.
have kāyakleshatap kahe chheḥ —
दुस्सहउवसग्गजई आतावणसीयवायखिण्णो वि ।
जो ण वि खेदं गच्छदि कायकिलेसो तवो तस्स ।।४५०।।
दुस्सहोपसर्गजयी आतापनशीतवातखिन्नः अपि ।
यः न अपि खेदं गच्छति कायक्लेशं तपः तस्य ।।४५०।।
arthaḥ — je muni dussah upasargane jītavāvāḷā hoy, ātāp
– shīt – vātathī pīḍit thavā chhatān paṇ khedane prāpta na thatā hoy, tathā
chittamān kṣhobh – klesh na ūpajato hoy te munine kāyaklesh nāmanun tap
hoy chhe.
dvādash tap ][ 257